Omväxlande innehåll i Vår Hembygd 2011

2011 års utgåva av Vår Hembygd, Kyrkhults Hembygdsförenings årsskrift, har nu kommit ut. Det är 52:a årgången, och som vanligt är det en fullmatad bok med ett omväxlande innehåll av mer än 20 olika författare.

Estlandsflykting berättar
En av årets nya medarbetare heter Hando Kask. Han berättar i en intressant artikel om hur han som 12-åring kom som krigsflykting till Kyrkhult tillsammans med sina föräldrar, två syskon och sin mormor. Familjen flydde 1944 från Tallin i Estland och bodde sedan i olika flyktingläger i Tyskland och Österrike. År 1950 kom familjen till Kyrkhult och inkvarterades i gamla Läkarvillan. Där bodde de ungefär ett år innan de flyttade till Olofström. Hando Kask är idag arkitekt SAR i Stockholm.

När telefonen kom till Kyrkhult
Jan Ottosson, mångårig ordförande i hembygdsföreningen, medverkar med flera artiklar. ”När telefonen kom till Kyrkhult” är rubriken på en utförlig artikel om telefonhistoria. Kyrkhult fick telefonförbindelse redan 1888 och Vilshult 1904. Jan berättar om de olika telefonstationerna som fanns ute i byarna fram till automatiseringen 1960-1961. Han har intervjuat ett antal personer som arbetade som telefonister på de sju telestationer som fanns i socknen. I artikeln berättas om telegramhanteringen, rikssamtal, om hur man lånade telefonlinjer, om A- och B-abonnemang med mera. Artikeln illustreras med bilder från sex av de sju telefonväxlarna i socknen.

Tore Gillberg skriver om Wilmar Rietz
En i detta sammanhang ny medarbetare är Tore Gillberg, mångårig journalist i Olofström. Han berättar om Wilmar Rietz och tillkomsten av Snapphanegården, senare Galax turistanläggning, i Slagesnäs. I sitt yrke som lokalredaktör träffade Tore Gillberg Wilmar Rietz vid många tillfällen genom åren.
En annan välkänd yrkesjournalist är Billy Bengtsson. Han återger en berättelse som hans svärmor Hilda Persson, Brösarp, skrev ner en gång. Hon återger bland annat minnen från sin tid som affärsbiträde 1918-1919 i Hemsjö.

Lilla-Karin och Sommar-Albin
Margareta Skogsgårdh berättar om två originella personer som hon minns från sin uppväxt. Det är Lilla-Karin från Lönnemåla och Sommar-Albin från Mörkamåla.

Kyrkvaktmästare Håkan Andersson
År 1990 skrev Nanna Lundin, då 85 år, ner en del minnesbilder från sitt barndomshem i Tulseboda. Det var efter en vädjan från sonen Arne Lundin som Nanna skrev ner sina minnen. Nanna var född 1905 och dog 1999. Hon berättar bland annat om sin far, kyrkvaktmästare Håkan Andersson. Berättelsen återges i årets Vår hembygd.

Historik om torvindustrin
Mångårige medarbetaren Karl Vincent Svensson skriver i år en artikel om torvindustrin i Ebbemåla och Käringbygden. Det var omkring år 1900 som torvbrytningen började i industriell skala i Ebbemåla, och lite senare startades även en torvströfabrik i Käringebygd.

Barndomsberättelser av Anna Persson
Anna Persson, född 1908, växte upp i Kyrkhult och arbetade sedan som lärare i Karlshamn i många år. När hon som pensionär återvände till Kyrkhult skrev hon ner en del berättelser från sin barndom. Brorsdottern Barbro Bengtsson har skrivit av en sådan berättelse ur Annas gamla anteckningsböcker. Den innehåller många trevliga minnen från Tulseboda brunns storhetstid som kurort.

Tre syskon från Levershult till Amerika
Jan Johansson berättar om tre intressanta levnadsöden, med hjälp av gamla sparade amerikabrev. Det är tre kusiner till hans farfar som emigrerade till Amerika och där mötte olika öden. De bodde i Levershult innan de utvandrade.

Bilder från kurser och studiecirklar
På 1950- och 1960-talet fick studieförbunden ett uppsving genom studiecirklar i olika ämnen. I Vår hembygd publicerar vi i år ett antal bilder från kurser i klädsömnad, näversöm, foto och engelska. 

Bil-Olle, pionjär inom åkeribranschen i Kyrkhult
Inge Svensson berättar i en artikel om åkeriägaren Olle Svensson, på sin tid välkänd som Bil-Olle. Han startade tidigt ett åkeri i Kyrkhult som senare övertogs av sonen Kenneth Svensson och nu drivs i tredje generationen av hans son Melker Svensson. Artikeln bygger på en intervju med Kenneth Svensson.

Ryss-Elofen, ett original i kyrkhultsbygden
Nils Johansson från Dalanshult berättar om den originelle Elof Johnsson, på sin tid känd som Ryss-Elofen. Det finns många historier om denne mångsysslare som bland annat ägnade sig åt, hästhandel och gårdfarihandel med fisk och andra produkter.

Pesten – ett sorgligt 300-årsminne
Eftersom det 2011 är jämnt 300 år sedan pesten härjade svårt i våra bygder, finns även artikel i Vår hembygd om de gamla pestgravplatserna i Kyrkhults socken. Den är skriven av Jan Ottosson, men bygger på en artikel av Ragnar Thomasson i Blekingeboken 1952. 

Skolkort och annat intressant
Som framgår av ovanstående har årets Vår Hembygd ett både intressant och omväxlande innehåll. Förutom det redan nämnda finns skolkort från Kåraboda, Kyrkhult och Källeboda. Nils Henmyr skriver en kort berättelse om Slagesnäs Fruktodlarförening. Traditionsenligt innehåller Vår hembygd också en kortare betraktelse. Den bär titeln ”Gud som vägmärke” och skrivs i år av Anna Bäckström, diakoniassistent i Kyrkhults församling.
 
Efterlängtad publikation
Vår Hembygd är varje år en mycket efterlängtad publikation. Årets upplaga har 104 sidor text. Den är alltså lika tjock som förra året.
Omslaget pryds av en bild från Kyrkhults samhälle i mitten på 1950-talet. I fokus är urmakare Johanssons hus som inrymde Kyrkhults telefonstation 1919-1960.
Redaktionskommittén består, liksom tidigare år, av Jan Ottosson, ordförande, Margareta Skogsgårdh, Ann-Helén Bockman, Inger Hansson och Anders Gunnarsson (annonsansvarig). För redigering, layout och tryckning svarar Margrethe Petersen. Upplagan är 1 300 exemplar.